Del 1 av 3 "Va, springer du! du ser ju inte ut som en löpare , är det verkligen bra för din kropp" För mig har det alltid varit så att när livet blir lite tuffare går jag upp i vikt vilket gör att ibland är jag lite mindre och ibland är jag lite mulligare men jag är alltid en löpare.
Han tittar på mig sakta uppifrån och ner och upp igen. Sen svarar han “ Det blir nog svårt!” Jag har nog aldrig känt mig så liten i vuxen ålder
Att kliva in i ett rum eller sammanhang där folk tittar på en uppifrån och ner och tänker hur ska hon fixa det här? Där man efteråt har fått kommentarerna "jag trodde aldrig du skulle vara så stark" Ibland kan det vara så tröttsamt och göra att man känner att man alltid måste prestera
Den 26 juni kl 23.00 står vi på Stockholms central med våra ryggsäckar som vägde mellan 8-9 kg och kliver på tåget till Abisko. Det enda som rörde sig i mitt huvudet är, kommer detta verkligen vara möjligt att genomföra?! Varför har jag inte träna mer?!
Väderrapporten säger att det ska bli minusgrader, blåst och regn eller snö men har man bestämt så finns det ingen återvändo. Jag och min vapendragare Jenny hade sedan länge bestämt att vi denna helg skulle göra ett litet löparäventyr för att kolla en del av våran utrustning och även se i vilken form våra kroppar är i inför Det stora äventyret i sommar.
Sommaren 2020 blev en annorlunda sommar för dom allra flesta. Ibland är det bara att gilla läget och acceptera att allt inte riktigt bli som man har tänkt sig. I somras var planen att jag skulle ta min löparvagn och göra ett löparäventyr på Österlen men världen drabbades av en Pandemi! Det var självklart att...
Stort tack till alla er som har stöttat mig och gjort det möjligt för mig att genomföra mitt äventyr. Utan er hade detta aldrig varit möjligt .
Jag älskar känslan av att få slita och att det är eländigt. Det ger mig ännu mer kraft.
Tillslut så kommer dom. Min fantastiska familj. Mina största supportrar som ställer upp på mig och mina tokigheter till 100%
Upplevelsen att träffa en släkting och få massa barndoms minnen var ett äventyr i sig och ibland kanske man bara ska följa hjärtat