”Hur tänkte jag, hur kan jag tro att jag ska klara av det här”
Äntligen är dagen här, den dag som jag har tänkt på varje dag i nästan ett år. Klockan ringer 04.45 och det första jag tänker är att det är nu det gäller. Min man och min äldsta dotter kör mig till Nynäshamn till båten och allt känns helt overkligt. Där står jag på terminalen och ska gå på båten själv och inte träffa min familj på drygt två veckor och jag ska klara mig helt själv, sova själv och ta alla beslut själv. Läs mer
