Väderrapporten säger att det ska bli minusgrader, blåst och regn eller snö men har man bestämt så finns det ingen återvändo. Jag och min vapendragare Jenny hade sedan länge bestämt att vi denna helg skulle göra ett litet löparäventyr för att kolla en del av våran utrustning och även se i vilken form våra kroppar är i inför Det stora äventyret i sommar.

Ett samtal om hur det kom sig att jag började springa och hur jag som 40 plussare utan någon som helst erfarenhet av friluftsliv får för mig att delta i äventyrsutbildningen Adventure Academy och göra en äventyrlöpning runt Gotland på 600 km under 14 dagar

Jag älskar utmaningar och att anta en utmaning där jag ska hänga på gymmet i minst 45 dagar av 55 är för mig helt annorlunda och en stor utmaning. Sen är den stora frågan hur mycket kommer detta påverka min löpning. Kommer jag orka springa när dessa 55 dagar har gått?

Att kliva in i ett rum eller sammanhang där folk tittar på en uppifrån och ner och tänker hur ska hon fixa det här? Där man efteråt har fått kommentarerna ”jag trodde aldrig du skulle vara så stark” Ibland kan det vara så tröttsamt och göra att man känner att man alltid måste prestera

Del 1 av 3
”Va, springer du! du ser ju inte ut som en löpare , är det verkligen bra för din kropp” För mig har det alltid varit så att när livet blir lite tuffare går jag upp i vikt vilket gör att ibland är jag lite mindre och ibland är jag lite mulligare men jag är alltid en löpare.